motvind..

Det här såkallade livet känns jävligt motigt ibland. typ nu.
åkte förbi morfars grav på hemvägen från skolan och satte mej och tjöt som en galning. lät tårarna rinna så mkt de ville. är det någonstans det är okej att gråta så är de väl på en kyrkogård. kyrkogården är ett fint ställe, spec på hösten.
det är ingen som dött lr så så ni behöver inte oroa er. är bara jävligt bitter och ledsen över att vissa måste kämpa så jävla mycket hårdare än andra och hur mycket man än kämpar så känns det aldrig som det är tillräckligt.
/S

Kids.

Jag funderar icke på att skaffa mej några än på ett bra tag. efter en dag som denna som minst sagt har gått i barnens tecken känner jag mig aningens mätt på dom där små krabaterna.
Första dagen i skolan innehöll föreläsning mellan 8.15- 17.00. dock var hela eftermiddagen självvald från min och erikas sida, den föreläsningen handlade om barn och barnsjukdomar och den kursen ska vi egentligen inte läsa, men vi tänkte att de kunde vara bra och intressant att kunna ändå. och intressant var det absolut..men en hel vetenskap det där med barnsjukdomar altså. fick lära mig en del jag själv kommer ha nytta av dessutom..som tex. att när man tar nässpray (som jag är lite av en expert på att bli beroende av) så ska man spreya liksom utåt i näsan och inte mot mitten om ni förstår vad ja menar. sprejar man innåt hamnar sprayen på de stora blodkärlen och det är altså därför man börjar blöda nässpray, därimot är de på "utsidan" dom där manickerna sitter som är svullna som man vill ska svälla av när man är täppt! fick verkligen en AHA upplevelse där känner jag! varför han ingen i hela friden talat om detta tidigare under mina 23 år jag har levt?? kunde ha besparat mej många liter blod har jag en känsla av.
imorrn ska vi ha samma föreläsare igen och han flaggade lite för att han även skulle berätta om barns hälsa i afrika där han jobbat under flera år, och hur deras sjukdomar och problematik skiljer sig från oss i västvärlden. är övertygad om att det kommer bli superintressant:) mamma upplyste mej om att föreläsaren tydligen är Ester Dagson från brickebackens pappa. se där ja! ännu en AHA upplevelse:)

Sen fortsatte jag på bebis-temat med att åka till kumla och medverka på Me&I party hos min syster. det var mammor och åter mammor och även lite barn med. min uppgift blev "husa" i köket, men jag hann även med att hålla söt bebis gånger 2, efteråt fick jag typ mjölksyra och blev alldes skakig i armarna. snacka om att man är otränad när man inte ens orkar hålla en liten klutt på typ 4 kg utan o bli helt slut. ne som sagt de där med att ha barn verkar sjukt jobbigt. 
sen smet jag iväg och gömde mej framför teven med jimmy ist, så mycket lugnare.


/S- "the babysitter"


E är inte bebis längre. men fantastiskt söt är hon allt:)

Nu när sommaren är över och hösten är påväg

Staden är åter i rörelse, man får stå i kö på ICA, det är trångt på caféerna, folk skriker ramsor på gatorn och det är galna cyklister som kör antingen som tokar eller som om de aldrig suttit på en cykel och inte borde göra det heller. Jag blir lite skrämd av allt folk som jag aldrig märkte försvann från stan men som jag verkligen märkt har kommit tillbaka. Men jag gillart! Helst hade jag velat vara ute och dricka öl med alla dessa människor men i stället sitter jag i min nu nystädade lägenhet och väntar på att tvätten ska bli klar. Jag har skrivit ner mitt schema, varit på biblioteket och lånat två av alla böcker, försökt förstå uppgiften som ska in på fredag och känner mig ändå fullt taggad i onödan. För jag kommer inte gå ut idag. Senare i veckan, senare i veckan... /j

Dunka mig gul och blå

Tillbringade gårdagen med Malin och det kändes som om det var en evighet sen vi sågs sist. Vi gick på marieberg och shoppade hela eftermiddagen. Sedan avslutade jag min sista dag i Örebro med Sara. Det har varit en super bra vecka, om vi bortser från att jag mått skit senaste dagarna, ungefär som om jag blivit dunkad gul och blå fast från insidan. Igår när mamma kom och hämtade mig vid midnatt hos Sara så rann tårarna påväg till Kolsva för att jag hade så ont, dock inte mer än att mamma inte märkte något. Idag har det gått bra fram tills det att mamma, moster, mormor och jag kom hem till mig på eftermiddagen. Då gick magen crazy och blev ännu värre och jag minns inte när jag mådde så dåligt sist. Som tur är hann vi göra allt vi skulle ändå och jag var ju trotts allt hemma, vilket känns väldigt skönt. Nu blir det ingen mer mat ute för mig, inge mer fika utan mer potatis och normala förhållanden där jag vet att jag alltid har mitt eget hem och ingen som jag är iväg hos eller som behöver klaga över att jag är stökig. Men tack ändå ni som förgyllt mina dagar. (Malin du har verkligen saknats, men blir så glad när jag läser vad du skriver!). Och juste jag ska bli gudmor till Molly. /j



Hoppelihopp






ner i vattnet...


..och upp igen på andra sidan(förhoppningsvis)







Storasyster, Elsa och jag har varit på segersjö fälttävlan idag, dock tävlade vi inte själva utan nöjde oss med att stå brevid och kolla! imponerande minst sagt:)
vi hann även med lite drama då en häst kastade av sin ryttare och bestämde sej för att fortsätta på egen hand, och inte ville han ju springa innanför avspärrningarna heller utan tog sin egen väg in bland publiken, passerade oss med bara några meter i full fart men som tur va hade anna elsa i famnen. en uppstressad häst bland massa folk känns ju inte helt hundra.. men de gick ju bra så allt blev frid och fröjd när man lyckades fånga in han:)

kvällen vet jag inte alls hur den kommer sluta(de vet man ju iof sällan) men ja vill verkligen ut och svira men inte en enda människa får jag med mej, är fan inte okej att typ alla är borta just när jag är helledig! kanske hänger på O och hans vänner men vet inte riktigt om jag vågar...känner ju egentligen inte killen..dock vill jag börja göra det;) ska iaf till att börja med till mor och käka kräftor med hennes grannar.

soo loong!
/S

han är alltid stora skeden...

Jag vaknar på morgonen och har ett svagt minne av en puss och ett viskande hej då lille vän vi ses snart...jag ser att klockan börjar närma sig fyra vilket betyder att det sker i vilket ögonblick som helst. Fotsteg i trappen får min mage att börja pirra och någon sekund senare öppnas dörren av en man i lite slitna arbetskläder. Han tittar på mig och ler, frågar om min dag och sätter sig sedan trött i soffan. Han lutar sig tillbaka och ber mig lägga mig bredvid honom. Han drar mig intill sig och pussar mig på pannan. Han tar TV dosan och zappar lite innan det stannar på något lättsamt tv-program. Han stryker sin hand över min arm långsammare och långsammare tills han somnar. Jag ligger där och bara tittar på honom och gör allt för att inte väcka honom (Han har nämligen förklarat för mig att, "far" måste sova en halvtimme när han kommer hem). Senare när vi båda börjar bli lite rastlösa tycker han att vi ska köra en tur, man vet dock inte vart den turen bär. Han sätter sig i sin lilla röda snabba och slår på musiken, han kör vant runt i stan och ibland gasar han på lite extra och sladdar i kurvorna så att jag blir rädd. Då tittar han på mig, skrattar lite och lägger sin hand på mitt lår. Vi hälsar på någon kompis och han presenterar mig som sin flickvän malin, han tar mig runt midjan och följer mig in för en kopp kaffe. Han får alla att skratta och då och då vänder han sig mot mig och ger mig en puss. När kvällen är kommen och det är läggdags lägger han sig på rygg och vill att jag ska ligga intill honom på hans bröst. Vi ligger och pratar en stund tills jag hör hur han andas tyngre och snart kommer somna. Han håller om mig och när jag senare vänder mig om för att också kunna somna vänder även han sig, drar mig återigen tätt intill sig och kramar om mig, pussar mig på örat och viskar godnatt jenta mi...
... därför är jag störtförälskad i denna man, ibland undrar jag om kärleken håller på att bubbla över / m

Skadestatus 2

Allt har gått bra, jag har inte stressat och haft bra hemma. Men igår började magen säga ifrån, i natt/ idag har den gjort revolt och kramperna har varit ett faktum. Dessutom kan jag lugnt säga att nu är det höst för efter min och S promenad på förmiddagen såg det ut som om jag fått soriasis eller bältros över hela kroppen. Aldrig haft så mycket utslag faktiskt, konstigt. Men det gick över som alltid och magkramper får man bara försöka glömma och bita ihop. /j

...

and if i had one wish fulfilled tonight
i'd ask for the sun to never rise
if God lent his voice to me to speak
i'd say:" go to bed, world"

Skadestatus:

Lår: stela och ömma, gör ont varje gång man ska ta ett steg, förmodligen pga. joggingturen i tisdags.
Rygg: nedre delen är fortfarande stel och öm efter 3 dagar, efter ridningen i måndags
Insida lår/ljumskar: gör även dom ont varje gång man försöker ta ett steg, framför allt gör det väldigt ont när man trycker med handen mot dom onda ställena, därför försöker jag undvika det. detta pga. ridningen skulle jag tippa.
Fötter: blåsor lilltå och mellantå, pga. icke fotriktiga skor tisdagnatt.
Knä: ett skrapsår som svider som tusan och gör ont när man böjjer knät, pga icke praktiska skor tisdag natt.
Vad: blåmärke gånger två som jag dock inte vet hur eller när det uppstått, eventuellt uppstod de natten mellan fredag och lördag.

Ja med andra ord är min kropp aningens otränad och aningens skamfilad i kanten för tillfället. har ont i muskler jag inte ens visste att jag hade. så då är de ju kanske inte så konstigt att jag inte använt dom förut..när jag inte visste att dom fanns. främst är de nog den där dryga timmen i hästsadeln som satt sina spår. och med tanke på att vi ska rida minst 2 timmar imorgon igen så är jag aningens orolig för hur det kommer gå. snälla träningsvärk var borta tills imorrn och framförallt- kom inte tillbaka igen!!

/S

Utmattad men glad!

Har varit en intensiv dag för fröken L. Började med läkemedelstentan på förmiddagen för att sen bege sig mot stallet med B&J för lite hästapolleäventyr! blev en supermysig ridtur i skogarna medans solen strålade i kapp med att vi skrittade/travade/galopperade runtrunt kors o tvärs.
när johanna provat på sin första lilla galopptur o vi frågade johanna visst är de kul? mer kul är läskigt? svaret vi fick var eehmmhmh. typ. inte det rungande JA vi hade hoppats på kanske men ändock. jag tyckte iaf det var jätteroligt så tack världens bästa B för att du tog med oss! det enda negativa var väl att "min" häst inte riktigt visste vad gott uppförande var, hon gjorde precis som hon själ ville förutom när jag satt uppepå henne, då gick de tack&lov bättre. bland annat smet hon ut genom sin boxdörr bara jag öppnade den lite på glänt, o ja hade ingenting att sätta emot hennes bestämda åsikt att ta sej ut ur stallet fortast möjligt, så det gjorde hon med mej hängandes efter som en liten vante. ne lite hyffs och uppfostran skulle den där damen behöva minsann!






Ikväll har den här oslagbara trion även besökt marieberg och imorrn bär det av vidare mot uppsala town för ytterligare äventyr! kan ju inte bli annat är succe´! tack för att ni är dom ni är, fantastiska!<3 (malin du fattas oss!)

Love/S

Ädla ryttare och deras springare






Efter att hämtat min häst i hagen kände jag mig så nöjd, och hemma på gården. Jag hade samlat självförtroende nog att närma mig hästen så att jag till slut kunde sitta uppe på den. Men de var minst sagt läskigt och det hade varit skönt med ett bälte eller något som höll en fast, trotts att min Zingo inte var snabbast i stallet. Men förmodligen berodde det på min okunskap om hur man ska sparka, hålla tyglarna och smacka samtidigt för att få den att gå framåt, tror att jag kanske höll tyglarna för hårt. Men jag lärde mig till slut och genom en piska som Isabella gjorde åt mig av en liten kvist så fick jag fart på Zingo och jag kunde vara med och gallopera. Stolt som en tupp var jag efteråt när jag konstaterade att jag höll mig kvar och ingen skada hade skett. Mina medryttare skötte sig exemplariskt trotts att jag sinkade tempot något, varpå de ska ta en ny tur en annan dag utan mig. Imorgon kommer varken jag eller S kunna gå förmodligen men det visar sig. Vi ska ändå ta på oss partykläder och klackar och gå ut, för imorgon blir de road trip till Uppsala. Godnatt / j

Prins, konstapel och fina flickor




Här är bildbevisen på att konungen faktiskt var i stan. Och polisen den skötte sig fint, de gick i rakt led i sina fina uniformer. Det var vackert, och Sara hon hittade ju en favorit som vanligt. Så blir det inte prinsen kanske hon får nöja sig med konstapeln? Själv nöjer jag mig med att få umgås med mina flickor. Har idag vaknat hos B, ätit lunch med lillebror, socialiserat hos mormor och andats in svartån. Min kvällsdate och min sovplats dissade mig nu ikväll, D, så blev till att leka fyllechaufför till lillebror istället och lika bra är väl det. Eftersom vi alla vet att jag är dålig på att säga nej trotts att jag försöker vara bestämd och vet att jag inte borde. Imorgon ska vi ut och rida häst, det ska bli minst sagt spännande. Jag kommer ha fjärilar i magen och hoppas innerligt att min häst är den bästa av de bästa och snällaste av de snällaste. Men det visar sig imorgon. Lycka till S imorgon först. /j

Söndagmorgon.

Har en lugn och skön söndagsmorgon utan att vara de minsta bakis. känns otroligt skönt att vakna pigg och fräsch till skillnad från igårmorse. Då var det minsann annat ljud i källan.
gårdagen bjöd på lite tentaplugg, kungafamiljsspan på stan till bellas stora förtret. men jag anser att när min blivande man och hans familj besöker vår fina stad känns det ju dumt att inte ta tillfället i akt för att träffas. eller träffas och träffas..vi såg dom väl på sådär 50 meters håll kanske och sen på 3 meters håll när dom åkte förbi i bilarna. men ändock! dessutom är jag ganska säker på att fillepille tittade lite extra åt just mitt håll när han satt där på scenen...jag kan ha misstagit mig men tror faktiskt inte det.
Hur som haver sen bar det av till Brickebergsvägen 38B för grillning med B och J. efter vår kullinariska måltid som bjöd på fläskytterfile och halloumiost hamnade vi sedan i någon form av matkoma tills vi fick erbjudande om spelkväll på järntorget. detta kunde vi ju inte tacka nej till sånna spelfantaster som vi är så vi begav oss till pojkarna för att ge dom en ordentlig omgång i alias. tro det eller ej men mitt, anders och stephens lag vann- känner att det verkligen var min dag igår. hade bra flyt. ;) hur som hur som helst en trevlig och alldes lagom kväll, känns skönt att umgås med folk utan att inta alkohol hela tiden.

Nu ska ja koka mig dagens första kopp kaffe strax och ta itu med dagens studier. jag ska bli en fena på läkemedelsräkningen för imorrn är det tenta för 4(?) gången gillt och nu måste ja fanimej klara detta.

so loong!!
/S


S I S T A dagen !

Sara frågade mig i mitten av sommaren om jag ännu hunnit skaffa mig någon favorit på jobbet. Jag funderade och sa sedan "Nej, men jag har ofavoriter". Jag tänkte efter och kom fram till att dessa är de allra sjukaste, eller de som är för närgående. Jag tänkte efter lite till och kom på att det fanns två stycken som jag faktiskt gillade/gillar att gå till lite mer än de andra. Dessa var förstås de två som är "friskast i huvudet", dessutom är det två gubbar som är mycket skojfriska och ironiska. Den ena har återigen läst kärleksdikter för mig idag, som ett farväl för att han kommer sakna mig så (på riktigt), medan den andra mest bara är allmänt dryg, så som jag gillar men andra inte fattar. Men jag har konstaterat nu när sommaren är slut att jag har inte alls skaffat mig mer sympati för människor denna sommar. Men det betyder inte att jag inte lärt mig något, för det har jag verkligen gjort och jag är mycket tacksam och glad! Dock är jag sliten nu och en veckas semester är mer än välkommen. Imorgon blir det Örebro och alla dess soffor. Först ska jag packa klart, städa och sova lite eller ca 12 timmar tänker jag mig (häromdagen sov jag 14timmar, funderar på om jag har någon kronisk sömnsjuka). Men jag känner mig redan piggare nu när jag vet att jag slipper kliva upp kl 05 imorgon och vet att Sara och Isabella väntar i stan och vi ska göra massa roliga saker. Dessutom ska jag ta hand om min lillebror, träffa bebis Molly och övriga där hemma. Najs! /j



Jatack!



Allt jag kräver är att få lite kärlek av en man. allt jag kräver är joel. kan väl ändå inte för mkt begärt med tanke på hur hårt jag kämpat den sista tiden?(jo jag tkr förbaskat synd om mej själv.)

/S

Snapp back to reality oh there goes gravity

Ojojoj, nu var det længe sen jag skrev något. Hær har det varit drama kan jag sæga. Sista veckorna i Holmsbu har bjudit på mycket intriger. Alla verkar helt pløtsligt ha lust på alla och folk ligger runt som aldrig førr. Nya par har bildats och gamla etablerade par har varit næra på att bryta upp. En gammal kock kommer tillbaka før några dagar och ær lika stressad/tepmramentsfull/dryg som vanligt och slæpper bomben att han har skaffat sig en unge till. Observera då att han inte har råd att ha det barnet som redan fanns i dagis på grund av att båda førældrarna saknar jobb. Jag har gått runt och trott att jag varit med barn, eller jag har varit helt øvertygad. Symptomen som visat sig har førutom en och en halv veckas utebliven mens varit ont i ryggen, illamående, ingen matlust och en aningens svullen mage. Den stressen førsvann dock då jag en dag øverraskades av ett sorts blodbad (I know, kankse før mycket detaljer men vafan). Utøver det har stæmningen på jobbet kankse inte varit den bæsta och nu nær sillen har dragit kænner jag mig totalt uppgiven och fullstændigt færdig med detta jobb, varje arbetsdag kænns som en vecka. Kan iof kankse vara på grund av min 37 timmars arbetshelg men men. Ikvæll tar nog priset på korkad konferensgrupp iallfall. Det ær en skola som ær hær och har konferens och dem består av 46 personer. Dem æter snællt upp sin middag och berømmer fint maten, jag tænker det hær går ju fint. Efter middagen førsvinner samtliga gæster utan førvarning ner i konferensrummet igen och jag tænker återigen det hær går ju finfint. En man bær ner en bergsprængare och talar om att dem ska laga något typ av discotek. Jaja tænker jag gør det før all del. Sen nær jag och Kajsa ska gå ner och plocka lite glas møts vi av en tjej som ur ett av våra kylskåp plockar ut en cider. Vi står och bara tittar på henne men hon førklarar att hon inte tagit någon dricka av oss utan bara plockat ur sin egna cider. Eeehh sæger jag och Kajsa och tittar på varandra och återigen på henne. Jag talar lugnt om att det inte ær lov att ta med egen dricka in i våra lokaler och absolut inte lov att dricka den. Senare upptæcker Kajsa en bag helt fylld med vinflaskor som står dær nere tillsammans med massa plastmuggar. Vid nærmare titt runt i lokalen ser vi att hælften av mænniskorna sitter med just plastglas och surplar vin som aldrig førr. Återigen får vi førklara att det inte ær normalt att ta med sin egen dricka till en restaurang och ha någon typ av privatfest i våra lokaler som vi sedan ska stæda upp efter. Nej vet du vad, det ær magen på fræckhet tycker jag. Nu hoppas jag iallfall på bættring från alla frøknar och magistrar før vi ær væl trots allt vuxna mænniskor, før att inte tala om att dem ær vuxnare æn mig! Att dem sedan har førsynt sig av kaffe och vatten i vår andra bar dærnere ær inget jag påpekat ænnu men jag hoppas kunna gripa någon på bar gærning och då kommer jag inte vara glad længre. Nehe hurni det var min update før tillfællet. Åker førresten till Stavanger på Søndag, ær dær en vecka och tar sedan flyg och tåg till Ørebro. Det ser dock ut att bara bli en visit på några timmar øver natten dær før att jag sedan ska ta mig tillbaka till min lyxvåning i Linkøping. / m

ännu en dag...

..I pluggträsket avklarad. bara 2 kvar nu o sen är de fredag och jag är med skiten. iaf den ena..skriver den andra på måndag men den på fre känns värst...så sjukt mkt som ska läsas in. men jag inbillar mej att de känns som jag har hyffsad koll nu iaf...ska ägna dom 2 sista dagarna åt finslipandet så att säga.
har även hunnit med skön joggingtur med sofia, gick faktiskt jättebra vilket känns himla peppande med tanke på att de va skitjobbigt sist ja försökte..ja tror de kan ha att göra med att det regnade..de sägs ju att de går lättare att springa då..o ja ta mej tusan de stämmer nog!

Har ikväll fått massa inspiration till att göra om här hemma..kan inte låta bli att fundera lite trots att ja egentligen inte har tid nu.
känner att det är dags för förnyelse nu när hösten snart är här. ska bland annat hänga upp ett fint tyg framför dom bruna garderobsdörrarna för att dölja dom, smartit va:) sen vill ja ha upp en vit fin trähylla med konsoller ovanför köksbordet. kruxet är ju bara att där sitter min tavelsamling som ja ju egentligen är väldigt nöjd med..men funderar dock på om den går att flytta lite på kanske..  det tråkiga med denna lilla lgh är ju att de är alldes för lite utrymme att ha fina saker på som jag vill! får inte riktigt utlopp för min kreativitet så mkt som jag skulle vilja. men får klara mej ett år till iaf tills ja har en lite bättre inkomst så kanske ja kan skaffa mej nåt större med fler väggar att hänga saker på och framför allt ska jag ha en stor härlig balkong som jag ska göra så mysig och fin så ujuj!!:D

ne nu blir de sängläge för att läsa på lite mer om "förhållningssätt till sjukdom", 11 stycken olika finns de om ni inte visste de. nu vet ni.


min fina mamma.

/S


Tagen med storm !

Jag har haft underbara dagar, och jag menar det verkligen. Det började i Onsdags med att Mikael tog sig till Uppsala och det blev en kort vinkväll. På torsdagen gick han och jag en långpromenad till det "stora" köpcentrumet i Gränby, ungefär lika stort som krämaren. Uppsala må vara den minsta storstaden i detta land. På kvällen blev det sen grillning, var ifrån jag var tvungen att avvika ifrån ganska tidigt- men jag deltog trotts allt. 
Fredagen bjöd på en kaosdag på jobbet och sedan stressad och uppjagad tog jag mitt pick och pack och åkte mot mamma i Köping. Där bjöds de på mat, fika, vin och mys på altan kvällen lång. Lördagen blev det utflykt till Skulltuna och deras outlet + loppis. Vi hittade inget men det var lika mysigt för det, varmt var det också. Kvällen var sedan den bästa kanske någonsin (var att ta i). Det var mamma, jag, Roland och hans nya kvinna, underbart väder, picknick på gräsmattan, Love Antell, Laleh, Sophie Zellmani och Lars Winnerbäck! Det var otroligt, underbart, fantastiskt, vackert och obeskrivligt nästan. Det bästa jag sett- till och med bättre än Kristina från Duvemåla. Lars blir bara bättre och bättre och jag mer och mer frälst. Att tillägga är även att vi fick besök av Mattias en stund på filten, och mammas ögon glittrade som vanligt. Söndagen blev det söndagslunch hos mormor och sedan häng med Sara hela eftermiddagen, kvällen tills det att jag var så trött att jag somnade trotts det trevliga sällskapet. Vi åt frukost tillsammans idag och saknade Isabella som blivit sjuk, innan mamma hämtade mig och jag och hon åkte till Kumla för att träffa Jozzan och bebis Molly. Kos! Sen blev det marieberg, resa tillbaka till Uppsala och middag ute med mamma. Nu är jag så trött att jag snart inte vet vad jag skriver och är rädd att jag somnar här vid köksbordet. Så dags att sova, i min säng ! /j






Freuds psykoanalys

Har suttit ett par timmar nu och försökt prenta in denna mastiga lilla teori...sen är de bara typ 5 teorier till innan ja är klar. känns kul.

Gårdagen var iaf mysig, Johannie var här och hälsade på, vi tog vårt pick och pack och begav oss mot stora holmen för att hyra trampbåt. skapligt stek. helt klart en underskattat aktivitet, roligt var det och dessutom gratis träning, iaf sista stunden när vi insåg att vi var tvugna att lägga på ett kål med tramporna om vi skulle hinna tillbaka innan som stängde och jag skulle hinna få tillbaka mitt legg herregud vilken fart vi fick då.

nee nu ska ja återgå till böckerna, hoppas ni andra har de roligare än jag:) känns dock bra på ett sätt att de inte är fint väder när ja ändå måste plugga. dock beställer jag gärna lite sol till nästa vecka när jag har SEMESTER! åh vad ja ska njuta!! och massa roliga saker ska vi göra dessutom!

tjing!
/S

Jobb- avslutat, Plugg- påbörjat

Ska ut o gå en rask promenad och även gå förbi jobbet o hämta lite gamla föreläsningsanteckningar som hanna skulle ta med till mej som ja kanske kan ha nytta av. känns inte så väldigt upplyftande att ja ska gräva ner mej i pluggjungeln totalt en vecka framöver. men är ganska taggad oxå faktiskt, att nu jävlar ska ja sätta dom här tentorna så de skriker om det!! så bara så ni vet är ni hjärtligt välkomna att slå en pling då och då för att ge mej några upplyftande ord om livet utanför eller bara prata lite allmänt skit.
något mer ja är taggad för är att ta tag i mitt liv och min aningens uppåtgående viktkurva, har liksom undvikit den där vågen hela sommaren och gått runt i mina löst sittande jeansskjorts sen i juni, och det har väl satt sina spår kan man säga. inte helt okej så nu jävlar blir de hårdkörning på även denna front. fatta vilken utmaning ja står inför, varken god mat, godis eller alkohol kan ja liva upp det med den närmsaste framtiden. har för övrigt varit nykter i 2 veckor på sön, och minst ännu en vecka kommer de ju bli. känns riktigt skönt faktiskt och tror definitivt min lever tycker det är skönt efter denna minst sagt alkoholhaltiga sommar.

Jobbade ju min sista natt på mitt sommarvik inatt, känns ganska tråkigt, men lite skönt också. kommer sakna dom, alla härliga människor och framför allt alla patient som satt djupa spår i en både på gott och ont.
jobbade med min favvo-ST läkare så de kändes deffinitivt som ett bra avslut. skulle lätt falla för han om de inte vore för att en sjuksköterska nere på vår avdelning redan gjort det, hon heter för övrigt oxå sara(är det ett tecken?) och dom har nyss fått barn ihop. vilken solskenshistoria va, typsikt bara att jag inte var en del i den..ja får hoppas på att det dyker upp nån ny rar ST-läkare där ja kommer jobba sen som jag kan ta med storm. jättetroligt..men konstigare saker har ju faktiskt hänt.

peace and out!
/S


Älska mer!

http://www.youtube.com/watch?v=2r2WKr9x80Y
/B

Regnet det bara öser ner.

Det är bara att konstatera den fina sommaren är över och hösten är kommen. 
Idag har det vräkt ner hela dagen, och efter att jag hade varit ute på en joggingtur fanns det definitivt inte en torr fläck på hela min kropp. Men det var faktiskt väldigt befriande och skönt att springa i regnet jag kände mig minst sagt levande, så inget emot mig.
Bilarna och alla människor som varit inne på ICA verkade dock mindre glada. Som mest stod 10 personer utanför mitt fönster och väntade på att regnet skulle avta, vilket det inte gjorde. Bilar vände pga av de stora vatten massorna, medan andra helt missade vattnet och gasade på så att de "stod höga vågar" och en gubbe i gulakläder kom och började sopa så att vattnet kunde rinna undan. Ja det händer mycket spännande saker på Sysslomansgatan. Jag har passat på att fixa om hemma, bakat scones, tvättat och kollat på en film till också. Bäst av allt är att jag har fått nyfiskad abborre och nybakat tunnbröd av mamma& Anders. /j



Ett steg i rätt riktning.

NU har jag äntligen kommit nånvart i mitt hundletande, har mailat två personer som har hundar som behöver tas som hand under en viss tidsperiod bara, perfekt för mig att få prova på hundägarlivet:) återstår att se om dom tkr jag verkar intressant och lämplig till detta hedersuppdrag, hoppashoppas!

Varit på utflykt med bells idag, vi skulle till grythyttan och äta glass, men hamnade ist på hantverksmässa i järnboås, vi insåg inte förens vi var där hur långt de faktiskt var, dom hann nästan stänga innan vi kom dit. och när vi väl var där insåg vi att vi bara hade 50 kr gemensamt i kontanter vilket innebar att vi inte kunde shoppa loss någe vidare värst även om vi skulle viljat. bra att åka 5 mil enkel resa på marknad när man ändå inte kan handla nåt. planering kallas de visst.
vi räknade ut att vi iaf kunde kosta på oss varsin äppelmunk och kaffe och ändå få 20 kr över, kändes som vi gjorde en bra affär där faktiskt.

 /S

En riktig söndag

Idag har jag glidit runt på stan halva dagen för att leta födelsedagspresent till mamma som fyllde för flera veckor sedan. Min fantasi var dålig och jag hittade inget till en början men sen kom jag på att jag skulle köpa kaffebönor. Så blev kaffe med smak av apelsin och choklad och sen en bok. Var inne på akademibokhandeln i ungefär en timme för att jag inte kunde bestämma mig. Finns ju hur mycket böcker som helst! Jag har nog fått boknoja denna sommar, har läst fyra böcker och skulle nog kunna läst de flesta i bokhandeln. Har sedan kollat på film, "Remember me", och bakat cookies. Filmen var bra men cookiesarna blev inte bra. Så får nog ta och baka något annat imorgon innan mamma, Anders och "faster" Greta kommer på besök. Vill ju helst inte sjunka så lågt att jag går till Ica när man får finbesök. Men vad bjuder man en 90-årig dam på? Nej nu ska jag se en till film. /j

In inglisch plaze.

Jag är helt klart i nyorienteringsfasen.
"En kris blir ett stycke av livet som inte skall glömmas bort. många upplever också efteråt att händelsen får nya betydelser under kommande livperioder. under denna fas, som inte har något avslut, lever individen med det förgångna som ett ärr som alltid kommer att finnas men som inte behöver hindra livskontakten. nya intressen och nya relationer har kommit istället. den skakande självkänslan har återupprättats och de svikna förhoppningarna har bearbetats. detta sker under förutsättning att den drabbade har kunnat försona sig med det som skett. fortfarande kan händelser som årsdag eller andra påminnelser om den eller det förlorade upplevas i form av stygn av smärta- ibland som om ingen läkning skett. men det som har hänt är ändå att livet har fått fortsätta sin gilla gång."
Så sant som det är sagt, jag tror Cullberg har skrivit denna bok personligen till mig för detta stämmer exakt in på mig. känns så skönt att få ord på sitt beteende. men även det du skrev johannie tycker jag lät väldigt vettigt, att älta är bra det har man ju hört tidigare, men att göra det för att man ska bli tömd på skiten o kunna stoppa i sig nya positiva erfarenheter och upplevelser tkr jag låter jäkligt bra faktiskt! haha det kan ja trycka upp under näsan på annelie nästa gång hon säger att ja är patetisk! så det så. moahaha.


När jag kommer till jobbet ikväll får jag äran att välja vilken sal jag vill vara på, vårat traumafall som igårnatt/imorrse eller tanten som ligger kvar efter en operation tidigare i veckan. ja självklart väljer jag det som känns mest spännande, ett stort trauma. jag gillart!
Patienten får mig att reflektera över vilken jävla skillnad det kan vara på vad man gått igenom hitills i sitt liv då vi är ungefär lika gamla. här sitter jag och analyserar vad jag anser har varit skitjobbigt för mig, och skämms nästan lite när jag får höra vad han gått igenom. sånna olika liv man har levt beroende på var på jordklotet man är född.
Han får mig även att tvingas öva på mitt engelska språk vilket är bra, det gör jag ju inte alltför ofta om jag inte tvingas. och tvingad är jag nu för annars kan vi inte kommunicera:)

uj vad ja känner att jag varit serriös i mina inlägg sista tiden, hoppas ni inte tror jag gått o blivit galen lr så. jag mår fint. det hoppas jag för övrigt att ni oxå gör:)
kärlek!
/S


Man of a thousand faces

Om det nu är så att en av reaktionsfaserna är förnekelse av det som man egentligen ser, skulle denna fas då kunna tolkas på flera sett? Att du Sara helt förnekar så att du inte alls ser förens det är försent och att jag i stället ständigt ser allt men aktivt väljer att förneka det och aldrig sedan tar mig vidare för att jag redan sett och gömt problemen. Och att detta gör att jag aldrig kommer vidare till någon annan fas och undviker den stora krisen. Eller så är det så att jag mer passar in i det där kapitlet som du inte kommit till, vad säger Cullberg där? Jag tror definitivt att det är möjligt att förbereda sig på kris. Men jag tror dock att det beror helt på vad det handlar om och det kanske inte alls är möjligt för alla människor eftersom vi alla reagerar olika, och ligger på olika känsloplan. För att ta sig ur en kris eller allmänt ta sig vidare i sitt liv har jag läst, i den bok jag precis läst ut "zahiren", att man ej kan gå vidare från något om man inte berättar sin historia tills det att den blir obetydande för sig själv. Författaren, Paulo Coelho, påstår att en människa inte rymmer hur mycket som helst och därför inte kan ta in något nytt förens man rensat ut det gamla som tar plats. Även ifall detta inte är någon studielitteratur eller liknande så tror jag absolut att det kan stämma. Det måste ju finnas en grund till att så många människor går och pratar med psykolog, terapeut eller kurator... Mitt problem är ju då att det går inte att berätta historier som man valt att gömma på samma sätt som det ej går att läsa en stängd bok. Hur som helst är det nog mycket vi inte vet om oss själva och som vi aldrig riktigt kommer förstå hur mycket man än analyserar. 

Från det ena till det andra har jag idag varit ledig och det har ju varit sjukt skönt. Började med att jag slutade tidigt igår och jag och Sofia tog lilla Nissan Micran ut till sjön där vi solade och badade. Senare åkte vi till hennes fasters sommarstuga och hängde på verandan, grillade och gick på jakt efter blåbär i en skog där det ej växte några. Idag gjorde jag ett nytt försök på att hitta blåbär men inne i stan. Här finns ju inga stora skogar i närheten men jag hittade två stycken i gångavstånd. Dock fanns det inga blåbär i dessa heller, inte som markaskogen inte, men det fanns hallon men det ville jag ju inte ha. Så blev till att baka scones utan blåbär och köpa sylt i stället, men lika glad var jag och Sofia för det. Har nu under kvällen kollat på två filmer "Veronika bestämmer sig för att dö" och "The last song", mycket bra. Jag har även tagit mig för att prova alla mina gamla jeans. Och tro det eller ej, jag kommer nu i alla till och med de gröngrå miss sixty jeansen! Det var inte ens i närheten att jag kom i några av byxorna i höstas. Fick de knappt över höfterna och absolut inte igenom dem, var verkligen inte ens i närheten. Well done Johanna! Det betyder alltså att jag faktiskt har gått ner de kilon som vågen visar och att det på ett sätt varit bra att vara fattig denna vår, sommar. Borde aldrig ta av mig byxorna för att vara säker på att jag ej går upp igen. Men nu är det slut för idag, tack och adjö för idag- Sov sött. /j

Sara har kommit till insikt

Jag har nu kommit till insikt och fått en helt ny förståelse för mitt eget beteende i div. omvälvande situation i mitt tidigare liv.
I brist på arbete läser jag kurslitteratur inför kommande tenta för att hålla mig vaken. "kris och utveckling" av Johan Cullberg. Låter kanske inte så upplyftande men är faktiskt riktigt givande.
En kris delas in i 4 olika faser, och det som jag fastnade för var att i den 2:a fasen, reaktionsfasen finns en rad olika försvarsmekanismer man tar till. Bland annat en förnekelsefas vilket innebär att: man visserligen lägger märke till det som är hotande, men man förnekar att det är väsentligt och accepterar inte dess egentliga innebörd.

det är ju för tusan detta som alltid varit mitt problem efter alla 3 situationer jag varit med om i mitt liv, sånna som kanske kan kallas någon typ av kris, om än inte de värsta kriser man kan gå igenom men nog så jobbiga ändå.
först var det mina föräldrars skilsmässa som kom som en totalt chock, Sara hade inte misstänkt någonting och det slog ner som en bomb. Inte heller nästa "kris" som jag tillsammans med P hade orsakat själv och som på många sätt var alldes uppebar valde jag att erkänna eller se, 3 månader gick jag runt och vägrade se alla tydliga symtom.
När jag sen plötsligt, iaf enligt min mening blev singel hade jag också under flera månader valt att förtränga alla tecken som nog fanns där, men jag valde helt enkelt att inte se dom, som en försvarsmekanism enligt min egen och cullbergs teori.

Det verkar som det är min omedvetna försvarsstrategi att bete mig på detta vis, och det känns väldigt skönt att ja nu har kunnat hitta ett mönster i mitt beteende. detta tror jag också kan förklara varför jag är en person som ältar så länge efter att något hänt. jag har helt enkelt inte mentalt förberett mig på något sätt innan det händer eftersom jag istället förtränger det så länge det bara går. och sen när det väl händer kommer det som en riktig chock, till skillnad från andra som kanske anat ugglor i mossen redan innan och hunnit förbereda sig lite på något sätt. Om man nu kan förbereda sig på att en kris komma skall. det kapitlet har jag ännu inte kommit till, vad Cullberg anser om den saken. Återstår att se.

Nu fick vi meddelande om stort krislarm så nu måste jag fokusera på jobbet ist! spännande!!
soo long!

/S

Stora Holmen och parkhäng











Blev en jättemysig dag igår med systeryster och E, först picknick i stadsparken, sen båten över till holmen som bjöd på får o tuppar, lek och att köra kundvagn. E har en förkärlek för att köra vagnar, och helst ska dom vara tomma oxå. man kan ju tycka att hon kunde passa på o göra något annat nu när de faktiskt fanns massa annat att välja på, men icke, det som var roligast var helt klart att köra vagnen framför att kolla på djuren tex. jaja huvudsaken är ju att hon är nöjd:)

Sen blev det båttur tillbaka för lek i stadsparken, det uppskattades desto mera, massor med gungning och hon vågade sej till och med på att krypa genom en tunnel! lilltjejen gör framsteg må ja säga:)

Kvällen bjöd på kvalitetstid med sofie. en romantisk middag för 2 blev det, sen köpte vid med oss kaffe och satte oss strategiskt utanför nicolaikyrkan för att kunna ha full koll på vad dom hände inne på slottsfestivalområdet. verkar som den där tillställningen mest lockar en lite äldre åldersgrupp. vi fick även nöjet att lyssna/se jan johansen alldes gratis, de ni!

nu plugg och sen väntar nattjobb.

/S


Orättvisa.

Inatt fick ja äntligen vara med om lite riktig action och akutsjukvård, SÅ kul att få se lite vad man går för i en pressad situation!
Så grymt kul att få vara med på plats när det händer, att se och lyssna när läkaren och sjuksköterskan resonerar om vilka åtgärder som ska göras, att göra det man blir tillsagd och känna att man kan och förstår gör en så himla glad! att kunna hänga med i resonemanget när dom pratar och alla konstiga ord som används, löjligt hur nöjd man kan bli över sig själv.
det som är så himla häftigt är att jag får vara med och vara en del av det och uppleva sånna här saker, en allvarligt sjuk patient kommer in och jag får vara med och se hur han långsamt går åt rätt håll och att åtgärdena man gör faktiskt ger effekt! grymt!
jag vet inte hur det gick för honom till slut men när jag gick hem imorrse var läget iaf stabilt. håller tummarna och får fråga nästa gång ja kommer hur de gick för honom!


Idag har ja sovit alldes för lite, typ bara 4 timmar men iaf bokat tid hos barnmorskan och hunnit äta lunch hos farmor oxå. effektivt plugg har oxå blivit gjort vilket känns väldigt skönt, o nu väntar middag nånstans på stan med sofaja!

världens goaste unge!


Imorrn ska ja leka med Elsa&systeryster :)

/S


Det går ihop sig och löser sig alltid till slut

Jag är just nu överglad. Har precis betalat den första del av den underbara restskatten från norge, denna på 7000 kronor. Efter att jag betalat den ser jag att jag har pengar kvar på kontot. Jo då är det så att de i Juni har kommit en semesterersättning på 6000 kronor från förra året. Glad sommar ! Det gör alltså att det går ihop sig i slutet, som jag har bävat. Nu behöver jag inte låna mer pengar av mamma, kan betala tillbaka de jag har lånat i september och jag har bara den här månaden kvar att leva fattigt på och de klarar jag nog. Jag kommer förmodligen till och med ha råd att köpa kläder nästa månad, kors i taket. Ja jag är glad! /j

Ovärt

Ja det händer inte mycket i mitt liv just nu, har inte hänt något sen i fredags i stort sett faktiskt mer än att jag träffade Sofia och såg på film igår. Annars är det klockan som ringer 05.20, frukost, buss,  Jo b b, buss, mat och sova. När jag är duktig hinner jag gå ut och gå och då håller jag mig vaken till kl 20.00 annars händer det att jag faktiskt somnar så fort jag ätit min kvällsmat klockan 18. Det är helt galet! Borde förbjudas, jag borde inte tillåta det men är lättare sagt än gjort. Men idag jobbar jag kväll så nu har jag hela dagen att laga nya matlådor och göra precis vad jag vill, som att köpa busskort i regnet. Tänk om man kunde flyga vad man skulle spara tid och pengar på transporter, men vad man skulle bli blöt när det regnar... Ha en fin dag  /j

Jag vill ha någon..

Man kan tro att ja ska ha mens lr nåt, känner mej så känslosam idag. eller de senaste dagarna kanske man ska säga.
just nu vill jag ha en kille. jag börjar känna mej lite trött på singellivet. är nog första gången på över ett år som jag känner så.
faktum är att jag har en känsla av att jag blivit utnyttjad..inte bara av en person. och det är ingen trevlig känsla. det är slut på det nu.
jag vill träffa en pojkvän som älskar mej mest av allt, som ser upp till mig och som skulle göra vad som helst för att få mig att må bra och vara lycklig.
självklart vill jag känna detsamma för honom. för det är det inte sagt att han ska vara nån toffel eller mes som inte har ett eget liv oxå.
det skumma är att jag tycker inte detta är några orimliga krav..? eller vad säger ni ?
kan nån bara tala om var dessa killar/män kan finnas att få tag på? för snart är vi gamla o då är alla som än nåt att ha redan upptagna. usch hemsk tanke!

/S


Hört, sett och upplevt på PIP

Har tyckt aningens synd om mej själv idag, kan bero på dusterna efter 3 dagarna alkoholintag. förmodligen är det mest det. sen beror de nog även lite på att ja nu fått bekräftat att J åter är tillsammans med sitt ex..var jag bara ett tidsfördriv för att få honom att tänka på annat än henne? kanske var det så..kanske inte. kanske var det just det han var för mig oxå och då kan ja väl inte klandra honom i guess. men känns lite bittert trots allt. får hoppas bitterheten har lagt sej till imorgon. inte kändes de direkt bättre när jag fick veta av den alltid lika ärliga(ibland lite FÖR ärliga) annelie att jag faktiskt var patetisk för att ja fortfarande pratade om honom..lätt för henne o säga som haft pojkvän i hela sitt liv...
det är väl konstigt att man inte ska inse att man vill ha något förens de är för sent?

Jaja hur som helst PIP var de vi skulle rapportera om: har sovit på div. olika ställen 2 nätter på annelies golv, en natt i jossans säng o en natt här hemma. inte en enda gång delade ja säng med de manliga könet. har överhuvetaget varit dåligt med skandaler för saras del om ja får säga de själv. kan bero på att ja en kväll blev nykter o "tog hand" om sofie som var aningens överförfriskad..en rejäl vurpa i lervällningen i öltältet, ytterligare en nerför en lång trätrapp och diverse raggningsförsök på långhåriga 40+:are så vet ni vilken nivå vi befann oss på..att det dessutom ösregnade kvällen igenom gjorde inte mitt humör bättre.
igår lördag va de därimot nya tag, regnet var borta och solen tittade till o med fram emellanåt.
vi va på en kunglig förfest hos jossans föräldrars plaza eftersom hon fyllde år idag, det bjöds på massa grillat& kladdkaka toppat med alkohol som flödade för alla som ville ha! de va blandade åldrar, allt från mormor 83 till kids på 10 år, o så massa sköna medleålders därimellan. o de roligaste va att mormor inte va den som spottade i glaset minsann, hon va nog den som va vassast på snapsvisor av oss alla haha!
det tillverkades även raskt en scen där diverse uppträdandena avverkades, mycket uppskattat!






sen bar de av på ytterligare förfest innan vi begav oss till pip för att se the hives som avslutning på festivalen. o vem träffar ja där i publiken om inte våra fagerstagrabbar som vi bodde ihop med förra året! även adam va där, kul o se han även om vi inte hörts på ett bra tag nu. hann även med att få ett jävligt spontant festivalhångel sådär på kvällskvisten, en viss M som jag talat med lite innan på kvällen flög bokstavligen talat på mej o hånglade upp mej bara sådär, full som man va hann ja knappt fatta vad som hände o sen slutade de lika plötsligt som det börjat. vet inte alls hur jag ska tolka detta men ja klagar inte..är ju inte den som är den.

lite övriga bilder från dagarna fyra:









festivalen får av mej betyget godkänt+, hade kunnat va roligare vissa kvällar o dagar men kunde även varit sämre. det urusla vädret förstör ju tyvärr ganska mkt, fattar inte att lite väder kan påverka så..
 o känns faktiskt ganska skönt att de här spektaklet är över, nu är de full fokus på tentaplugg och jobb tills slutet på augusti då skolan börjar på allvar igen. erkan o ja konstaterade att vi nog börjar bli gamla...kommer nog inte orka med nån mer festival.. iaf inte i 4 dagar.

so long!
/ fröken S


Stavanger baby

Jaha då har jag varit i denna underbara stad i några dagar och kænner væl att jag inte ær redo att resa ænnu. Som tur var fick jag ett trevligt telefonsamtal igår från Carro dær hon sa att jag inte behøver jobba idag och att jag ær ledig imorgon. Dærav har jag utsatt min hemresa till tisdag morgon istællet. Jag har oavsett hunnit med att bestiga ett berg, eller ja berg och berg men preikestolen iallfall. Ca 2 timmars klættring uppfør och vi møts av den sjukaste utsikten. Det var hur tufft som helst. Sen har jag varit på "slækttræff" i thyges mormors stuga dær vi fikade med henne, två morbrøder och kusiner. Det har hunnits med lite drama också. Jag lånade ut mitt kørkort till en tjej som under hennes partajande lyckades tappa bort detta. Jag hade væl smått panik dagen efter med tanke på att det ær min enda legitimation. Som tur var skickade en snæll kille ett mail på facebook och sa att han hade hittat det och kunde komma bort och læmna det. PUUH lættnad. Under denna helg har det æven varit en matfestival i byn och jag har skymtat sjælvaste Gordon Ramsey!! Tufft. I fredagskvæll bjøds det på utgång men det var så mycket folk ute så jag och thyge blev inte sena. Tror vi bestæmde oss før att gå hem runt halv två. Han ær bara værldens underbaraste pojkvæn har jag insett. Vi har så himla kul tillsammans, lyssnar på massa musik och tittar på roliga serier och bara pratar och skrattar hela tiden. Hærom kvællen hade jag æven vad jag tror ær ægglossning och fick så jækla ont i magen att jag inte kunde røra mig. Då bæddar han fint ner mig och åker sedan ivæg och køper værktabletter till mig, observera att klockan då ær øver tolv på natten och han ska upp och jobba 06.00 dagen efter. En till rolig grej ær att vi igår var tvugna att hæmta hans bil hos en av hans kompisar. Hans bil ær en toyota MR2 tror jag den heter, en liten rød sportbil som går jætte fort. Jag ælsar att åka den bilen nær thyge kør før han ær så søt i den. Men denna gången var det jag som var tvungen att styra ratten då han skulle køra sin jobbil. Jag får instruktioner om att jag måste gasa lite nær jag startar den før annars går det inte. I ren panik glømmer jag att gasa och bara vrider på nyckeln och det kommer ett jætte konstigt ljud. Detta resulterar i att bilen inte går att starta alls och jag bara skæms ihjæl. Vi får iallafall putta igång bilen och sen ær jag tillbaka bakom ratten. Kan inte påstå att jag racade særskillt fort men jag var duktig och kørde sakta sakta øver fartgupp och andra gropar i vægen eftersom bilen ær så låg. Jag tror han blev lite stolt øver mig faktikst. Nej jag har det iallfall hur bra som helst och ær så sjuuuukt kær!! / m

RSS 2.0