Varför?
Oj vad länge sen det var någon skrev något här. Och nu när jag ska göra det är det inte något roligt inlägg det kommer bli kan jag redan nu avslöja. För mitt liv är inte så himla roligt just nu. Man kan säga att det är ganska så mycket uppför. Mer uppför än vad det någonsin har varit tror jag. Och det sjuka är att det egentligen inte är mig det är synd om utan någon jag de senaste halvåret har lärt mig tycka fruktansvärt mycket om. Mer än jag trodde var möjligt på så kort tid.
Fastän man har en klump i magen redan från början och alla runtomkring än skriker nej så vägrar det där jävla hjärtat att lyssna och går sin egen väg. Eller okej ett par stycken var det som faktiskt sa: "sara följ ditt hjärta. det kanske finns en mening med det här." Och jag står maktlös i mitten och följer det som skriker högst. Hjärtat såklart.
Det går inte att beskriva med ord det som rör sig innuti mig nu och jag vet inte hur jag ska hantera det. Mina känslor sitter på utsidan av kroppen och lever sitt eget liv, jag blir liksom rädd för mig själv för jag inte vet hur jag kommer bete mig nästa sekund.
Egentligen handlar det ju bara om 2 personer som vill vara med varandra men det finns något som kilar sig in emellan som förstör och ödelägger allt i sin väg. cancer heter det visst. förbannade jävla skitsjukdom. jag hatar dig mer än allting annat.
Jag önskar så fruktansvärt att du ska blir frisk. Att livet kan vara snällt mot dig för en gångs skull. Det är det enda viktiga egentligen. att du blir frisk. då lovar jag att inte be om något mer.
Fastän man har en klump i magen redan från början och alla runtomkring än skriker nej så vägrar det där jävla hjärtat att lyssna och går sin egen väg. Eller okej ett par stycken var det som faktiskt sa: "sara följ ditt hjärta. det kanske finns en mening med det här." Och jag står maktlös i mitten och följer det som skriker högst. Hjärtat såklart.
Det går inte att beskriva med ord det som rör sig innuti mig nu och jag vet inte hur jag ska hantera det. Mina känslor sitter på utsidan av kroppen och lever sitt eget liv, jag blir liksom rädd för mig själv för jag inte vet hur jag kommer bete mig nästa sekund.
Egentligen handlar det ju bara om 2 personer som vill vara med varandra men det finns något som kilar sig in emellan som förstör och ödelägger allt i sin väg. cancer heter det visst. förbannade jävla skitsjukdom. jag hatar dig mer än allting annat.
Jag önskar så fruktansvärt att du ska blir frisk. Att livet kan vara snällt mot dig för en gångs skull. Det är det enda viktiga egentligen. att du blir frisk. då lovar jag att inte be om något mer.
Kommentarer
Trackback
