Känns som vi landar i helvetet

Tiden springer iväg och nu är det höst! Igår när vi efter mycket lång väntan på, fem timmar, en av de tråkigaste flygplatserna i sverige väl fick flyga från södra breddgraderna Ronneby tillbaka till Stockholm så var det så där sjukt fint när man väl tagit sig igenom täcket av moln (typ så där fint att man blir hypontiserad och jag önskade att jag hade kunna skriva hur fint de var). Himlen var blå, molnen alldeles dunigt vita och solen höll på att gå ned i horisonten så den var alldeles röd. Då man önskade att medresenären var någon man verkligen tyckte om. När vi sedan skulle lämna de övre delarna av skyarna för att ta oss igenom det mycket sämre vädret upp här var det som att ta sig från himlen till helvetet. Från ljus till totalt mörker i turbulens. Min klasskompis förstod inte riktigt helt hur jag menade, och de är då de är tur att min fantasi är på topp och jag är så rolig att jag kan skratta åt och med mig själv (kunde nästan se hur alla djävulens arbetare stog och skyffla kol när vi landa). Aja hösten är ju här i alla fall eftersom de är totalt svart kl 21 om de inte finns lampor. Men jag älskar hösten för att man får klä på sig igen och får tända alla brinnande ljus. Älskar också att Sara kanske kommer ikväll. Men först ska jag ut och studera Närbutikerna. Hej ! /j




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0