I smile.

Åter en dag har passerat på mitt (för det mesta) älskade jobb. Och återigen har jag blivit sådär påmind om hur jävla lyckligt lottade vi alla är som inte är drabbade av skitsjukdomen cancer. För den dyker upp när man minst anar det. Hos personer som borde göra allt annat är vara isolerade på ett sjukhus. Personer som är mitt uppe i livet. fy fan.
Tack för att det inte är jag.

Nu ska jag försöka tagga om för att bli bjuden på mat hos sofaja, sen iväg och sjunga lite för att avsluta kvällen med M ! Kommer nog bli alla tiders!

lyssna --> http://youtu.be/x5QNFow99SY !

Tjing!
/S

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0