...det bästa av fyra världar

Jag sökt jobb hela förmiddagen, jag sprang sedan till tåget som skulle ta mig till Knivsta för jag var inte i god tid, jag satte mig på tåget som jag trodde gick till Knivsta, konduktören kommer och säger "du sitter på fel tåg, du skulle åkt SJ tåget som gick för 2 minuter sen", jag får lite panik, hon fortsätter "men de är okej, du kan åka med oss denna gång och du behöver inte betala igen men detta är UL och de är inte samma biljett", tio minuter senare kliver jag av tåget, går till ICA Kniven där jag ska bli hämtad 40 minuter senare, väntar väntar väntar, äter en banan, hon kommer och hämtar mig och vi går till byggnadsområdet straxt bakom butiken och kliver in, det luktar nytt, de är nytt, de öppnar på måndag, jag får en rundtur på alla tre avdelningar, när vi är klara med det tar hon fram en stor bunt papper, hon förklarar läser och ber mig skriva under papper efter papper. Jag fick jobbet utan att hon ställde mig en fråga. Utan att lämna referenser, hon gick på sin intition. När hon frågar vad jag vill ha i lön blir jag chockad, när hon tar fram ett schema ännu mer chockad. Jag börjar nästa lördag på ett jobb jag inte sökt och först inte ens viste vad det var för något. Det ligger 10 minuter utanför Uppsala med tåg, och de finns inga regler eller riktmärken. Allt är nytt, jag är ny, de anställda är nya, chefen är nya, de boende är nya. Vi får se nästa lördag hur det går. Men vem anställer någon utan att ha en intervju? Bara ta fram papper först? Bättre betalt än i Björklinge i alla fall och jag får ytterliggare erfarenhet. Men jag sa ju att jag aldrig någonsin skulle jobba inom vården och nu gör jag det igen, hur är det möjligt? /j