...det bästa av fyra världar

Jag gillar min nya stora klass. Vi är över trehundra stycken men ändå känner jag igen folk på stan som jag vet går där, jag som är världens sämsta igenkännare. Jag tänker mig att man ska kunna vara ganska anonym men det går nog inte. Idag kom det in en kille lite sent så han satte sig i trappan då han inte såg någon plats. Läraren säger då åt honom att det finns några platser längst ner, så han reser sig, går de många trapporna ner i salen, ser en plats, tar satts för att hoppa över de främre stolarna utan bänk men kommer inte riktigt över utan fastnar lite. Hade det varit jag hade jag vilja sjunka genom jorden, nog för att jag aldrig någonsin skulle få för mig att göra detta atletiska hopp inför alla 300. Stackaren, han kommer vara en av de som alla känner igen förmodligen. Jag såg honom utanför mitt fönster nu i alla fall. Men men ikväll skulle jag träffat r men han blev sjuk, synd för han och synd för mig. Dock är det bra för hade aldrig hunnit plugga klart annars och inte hade jag hunnit med promenad med B om det inte vore för denna avbokning. Finns fler dagar. Nej nu är det bara 20 sidor kvar innan jag är klar för idag, och nej jag klagar inte. För är glad att vara tillbaka i skolan, dock om jag hade haft en önskan just nu vore det att jag kunde läsa fortare. Hatar mitt snigeltempo! /j