Allting har ett slut.

Igårkväll fick ja se min första döda människa någonsin. har aldrig gjort det tidigare och det har känts lite som något jag vill få gjort eftersom jag inte vill stå där som färdigutbildad och aldrig ha gjort det.
det är helt klart en väldigt speciell upplevelse, det är så konstigt på ett vis och samtidigt det mest naturliga i världen.
Jag blev helt klart påverkad av situationen, och att se anhöriga som bryter ihop och är helt förtvivlade är ju nästan det värsta..då kunde inte jag hellre hålla tillbaka tårarna. det här har vi disskuterat i skolan tidigare, om det är okej att gråta i en sån situation när man ska vara professionell, och de flesta var överens om att det faktiskt är okej. vi är inte mer än människor och jag tror inte det är något negativt för anhöriga att se att vi också bara är människor..
kommer förmodligen minnas den här händelsen längelänge, men är väldigt tacksam att jag fick vara med om den, och det blev ett fint avslut på ett långt liv.

/S

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0