Keep on walking
Först kom mina år då jag var liten, rädd och blyg, alltså då jag inte ens vågade gå hem till Moa 5 hus längre bort på gatan utan att mamma stod och tittade på mig och sedan vinkade hejdå innan jag sprang upp på trappen och ringde på.
Sen kom mellanåren, alltså då jag växte upp och utvecklades- dock blev jag aldrig av med mitt rodnande.
Sen kom fjortisåren, alltså då jag trodde att jag var snygg och bäst- fast jag såg ju egentligen ut som ett spöke.
Sen kom pojkvänsåren, alltså då jag gick in i min/"vår" egen värld- och egentligen blev ganska tråkig.
Sen kom studentåren, alltså då jag lever ut studentlivet nå så när- som faktiskt ändå påminner lite om fjortistiden.
Bara det att jag kanske förstår lite bättre att jag inte är fullt så snygg och bra, men ändå lever och blir smart.
Sen kom studentåren, alltså då jag lever ut studentlivet nå så när- som faktiskt ändå påminner lite om fjortistiden.
Bara det att jag kanske förstår lite bättre att jag inte är fullt så snygg och bra, men ändå lever och blir smart.
Jag hoppas att det är så att jag hunnit gå igenom alla faser i livet innan jag kommer till den tid då det är (om) dags att binda sig på riktigt och skaffa ett Svensson liv. Så att jag inte känner att jag missat något och hamnar i 40årskris.
Ja- jag har precis tittat på "cougar town" /j
Ja- jag har precis tittat på "cougar town" /j
Kommentarer
Trackback
