kärlek.
Du är allt jag nånsin önskat
du är allt jag nånsin drömmt
du är den som får mig minnas
alla minnen jag har glömmt
Du är den som får mig hoppas
du är den som får mig le
all mi kärlek får du bära
hela livet vill jag ge
Du är där när ingen ser mig
du är där när strormen yr
du är där när natten skrämmer
du är där när dagen gryr
Jag vill alltid ha dig nära
när dagar läggs till år
vad livet vill oss lära, är att framtiden är vår
När sen klockrna har stannat och tiden tycks stå still
och man inte vågar säga det man längst i hjärtat vill
då ska vi ta varandras händer då ska vi minnas denna dag
För du är allt jag nånsin önskat
du är allt jag nånsin drömmt
du är den som får mig minnas
alla drömmar jag har glömmt
Du är den som får mig hoppas
du är den som får mig le
all min kärlek får du bära
hela livet vill jag ge
-kommer man nånsin att bli sådär fruktansvärt kär i någon igen att texten stämmer in i ens verklighet?
Det hoppas jag innerligt att jag kommer bli, någon dag, någonstans, men det får gärna dröja lite. 
Här hade jag egentligen tänkt sätta in en bild på den person som har passat in i texten ovan för mig. Dock kom jag fram till att den här bloggen är till för personer som är snygga, snälla och jävligt coola. Han passar därför inte in här längre och har jag hittat en värdig ersättare till honom: Kid, min älskade hund som aldrig kommer glömmas! På bilden är vi i "krillehöla" och äter glass och myser på klipporna, sista sommaren han levde. <3
(Bella visst blev du stolt över mej nu? när jag verkligen satt och valde bland bilderna från förr men fick sådär ont i magen som jag inte haft på jättelänge nu och insåg att hans fejja inte har nåt här att göra. Även om det hade varit lite kul för att provocera om det nu fortfarande är nån nuvarnade flickvän som snokar runt här.)
/S
-girlpower to the people!
