Kärlek är ett brev skickat tusen gånger

Senaste dagarna har jag fått konstiga erbjudanden och även saker. Det började med att mamma här om dagen pratade om att Anders sagt en kväll att han borde adoptera oss barn, detta är ju självklart inget som skulle ske och det fyller ingen funktion. Men det är ju gulligt av honom att han gillar oss så mycket, känns faktiskt bra för vi gillar ju honom också. Så fortsätter de ju självklart att tjata om den där Mattias som jag är bortlovad till och som jag förövrigt sett på bild nu om jag inte sagt de? Jag snodde mammas kamera och snokade när jag var hemma sist men vet inte riktigt vad jag tyckte, är svårt att säga då han var alldeles skitig i arbetskläder och med keps...
Men det konstigaste och roligaste skedde idag när jag stod vid min innerdörr och plockade bland mina väskor och helt plötsligt hör jag och ser hur mitt brevinkast öppnar sig. Stannar upp och står där blickstilla men det kommer inget brev, och jag hinner fundera över vem som vill ge mig något så här sent på eftermiddagen. Jag har väl inte spelat för hög musik eller något så jag ska få ett argt brev? Men nej, till slut ser jag något komma instickandes och så stängs brevinkastet igen. Jag smyger försiktigt fram till titthålet och ser att en äldre man, kanske runt 80, med rullator precis tagit sig in i hissen och åker ner. Kollar då nyfiket efter vad det kan vara som sitter fast där i dörren och det visar sig vara ett par strumpor. Vita låga strumpor av det sportigare slaget med en grön och en orange blomma på, nya. Tänker då: Vad är detta? Varför denna present? Har de postat dem fel? Eller är det bara så att de inte använder dem? Är det en tidig present från föreningen utan lapp? Är de en muta för något som komma skal ske? Är de som tack för att jag är en god granne som är tyst? Är det en sommarflört?(självklart inte men... ) Ja tankarna for verkligen fram och tillbaka. Men slutade med att jag satte tillbaka dem ifall att de skulle ångra sig. Men när jag nu kom hem 6 timmar senare satt de fortfarande kvar, så förmodar att det var en gåva.
Så tackar och bockar och säger godnatt för idag, ett par strumpor rikare. Tänk vilka snälla människor det kan finnas! 

/j

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0