katastrofhjälp/nostalgitripp.
"-I dag får tre vuxna patienter hjärtstillestånd inom loppet av ett par förmiddagstimmar och vi lyckas inte återuppliva en enda. Den sista är bara drygt trettio år och dör i ett astmaanfall. Efter lunch kommer en kvinna in med en livlös liten pojke på armen och ber mig om hjälp. Han är iskall och har förmodligen varit död länge. Ur näsborrarna rinner sakta ett rosa klegg.
Att stå emot instinkten att försöka återuppliva den lille känns som ett hån mot allt vad min sjuksköterskeheder innefattar. Men jag gör ingenting eftersom det är lönlöst.
Efteråt känner jag mig fullkomligt hjärtlös och det dåliga samvetet vrider sig som en kniv i magen trots mina erfarna kollegers stöttande ord. Att på detta sätt gång efter gång tvingas inse sina begränsningar är fruktansvärt. Men de som varit med förr säger att man vänjer sig. Jag undrar bara hur. Och när."
-för den som vill läsa mer: http://karinander.wordpress.com/
Hon är sjuksöterska som bloggar för läkare utan gränser från haiti.
Gick in där för jag ville läsa mer om vad det innebar att åka med organisationen och vilka krav som ställs. blev sittande hela kvällen och läste massa olika bloggar från personer som är ute i världen och gör frivillga insatser. får dock en klump i magen när jag läser, skulle jag, Sara klara nåt sånt? kanske..kanske inte. inbillar mej att ja kanske är för "blödig", att jag skulle bryta ihop rätt snart av all missär.. till att börja med ska ja iaf bli en jävligt kompetent sjuksköterska.
hur som helst kom jag att tänka på moa som ju tydligen ska bege sej till detta område framåt höstkanten. undrar om hon vet vad hon ger sej inpå..eller de vet nog ingen förens man väl är där kan ja tänka mej. är iaf väldigt fint av henne att våga göra en insats tycker jag.
-------------------------
I kontrast till det ovan tänkte ja rapportera lite från mitt enga liv som plötsligt känns otroligt ytligt av nån konstig anledning.
pappa och ja har haft lite kvalitetstid ikväll och varit på utflykt med lilla "racer"bilen. åkte till nåt nostalig-cafe i skogarna utanför fellingsbro nånstans, riktigt mysigt.
på hemvägen får pappsen för sej att vi skulle åka in på någon typ av gårdsauktion o herrejisses va grejer de såldes där. bilar och bildelar av alla dess slag, den ena rostigare än den andra. galet att folk vallfärdar dit för att göra så kallade "fynd". nee se de där med veteranbilar har ja aldrig förstått mej på och kommer nog inte göra de heller.
pappsen demonstrerar vad som var den första riktiga sortens A-traktor eller epa som vi eller iaf jag ibland umgicks med back in the days in gällersta.
visst ser han lite pojkaktig ut min papps? tycker inte alls han ser ut som den 55-åriga gubbe man kan förvänta sej. knappt några gråa hår ens ju och inte börjar han bli de minsta tunnhårig heller.
----------
hade för övrigt en mycket bra dag med sofie igår, blev en mini-roadtripp runt omkring örebro län till diverse inredningsbutiker ute på landet. hann även med baklucke-loppis i mullhyttan där de gjordes en del fynd, bland annat ett fint glas till min lilla glassamling i fönstret och en jättefin silverbricka- båda endast för 5 kr styck. detta kallar ja fynd som heter duga!
ett mindre bra fynd var spagetti&"köttfärsåsen" som jag betalde 100 kr för till lunch. den bestod av översönderkokt, färdigskuren spagetti som simmade i vatten tillsammans med burktomatsås som ja antar skulle föreställa köttfärsås, va fan de äckligaste ja ätit på bra länge. typ 5 tuggor gick ner innan ja gav upp! blev en fasligt dyr och inte de minsta mättande lunch.
ne nu sova så ja orkar upp i måla pappas garage imorrn. ska ta den värsta biten mot syrenhäcken... fasar för alla äckliga djur/spindlar som kommer vara där, kommer utrusta mej med kraftig skyddsklädsel vill ja lova.
över&ut
/S
