...det bästa av fyra världar

Nej efter att läst Malins inlägg ska jag verkligen inte klaga. Om jag varit du hade jag nog svimmat, gråtit, ramlat omkull i trapporna och somnat stående för det är ungefär så jag känner fast jag inte jobbar som du. Dessutom är jag irriterad och arg av någon anledning så jag tror jag skulle behöva gå och boxas på ett träd eller någon valfri person. Jag ska jobba mina 8 dagar i sträck nu varav jag har ett 15½ timmarspass imorgon och jag är allt annat än taggad till det och min sinnesstämning gör mig inte mer motiverad. Dessutom har jag ont i öronen och jag vet inte om det är detta som sätter mitt huvud i obalans.  Men jag var hos doktorn idag i alla fall, dit jag inte fick gå igår trotts att jag fått tid för jobbet kunde inte ge mig 2 timmar ledigt. Doktorn var skojfrisk och innan han skulle ta tag i mig förklarade han att korta människor faktiskt kan springa lika fort som de med långa ben, tro det eller ej. Sedan konstaterade att mina luftgångar i öronen är för trånga och att mina öron inte klarar av att tryckutjämna som det ska. Om jag hade lyckats tänkt till eller läst i en gammal dagbok så tror jag att jag kunnat komma på det här ändå. För det ringde en klocka när han sa det att det nog var det som doktorn i Norge sa också när jag var där för 2 (3?) år sedan med samma besvär. Men så långt sträcker sig inte mitt minne tydligen. Jaja jag ska gå och köpa nässpray och försöka blåsa in luft i öronen själv så kanske de går över och jag kan bli mitt mer milda jag igen. För jag ogillar stark mig själv när jag är på dåligt humör. Dock blev jag igår glad när en av pensionärerna sa att han gillade mig för att jag alltid är så glad, så jag lyckas ju dölja det bra på jobbet. Men som sagt jag ska inte klaga, men jag längtar nog redan till det att skolan börjar igen. Eller till att det blir torsdag för sen ska jag nog försöka jobba mindre och kortare pass. Neh mina kära damer, ha en underbar helg! /j