...det bästa av fyra världar

Vad vore en blogg-comeback utan lite skandaler från sänghalmen. Det är därför det bloggats så lite från mina sida den senaste tiden, skandalerna har varit för få. Men nu har knät och jag börjat samarbeta och min kropp törstar efter alkohol.
Igår var det girlsnight. Det började med kaffedrinkar och melodifestival och övergick till danskväll på bj för att sedan avslutas med efterfest på helt fel sida av staden.
Jag gillar mig när jag är full, jag är så himla framåt. Jag spotade en kille på dansgolvet, glider fram och snackar lite med honom (tidsuppfattningen är dålig) men det slutar med att han ska leta rätt på sina vänner men han tar mitt nummer. Full som jag var tänkte jag väl inte så mycket mer på det och jag och c drog vidare på efterfest. Där var det dåligt drag, drinkarna såg ut som toalettvatten och stämningen var ganska dämpad. På något sätt så börjar i alla fall jag och den här killen från bj att skicka lite meddelande till varandra och det slutar med att jag säger att jag gärna åker från efterfesten och träffar honom istället om han lovar att han kommer till mig ifall jag åker. Han är positiv, klockan har hunnit bli 04 och jag sätter mig i taxin hem. Mycket riktigt så kommer han också gående.
Jag är nu lite orolig för jag minns ju honom som galet snygg, men jag och mina minnerbilder är ju inte riktigt att lita på. Jag blir lite lätt nervös och undrar som vanligt vad jag gett mig in på. (jag får ju alltid sådana fantastiska idéer på fyllan) Jag kan i alla fall andas ut för snubben är skitsnygg och natten blev lång. Vi vaknar på morgonen och chillar lite innan jag ska iväg och käka brunch med tjejerna. Jag vet inte, men det är något med att iq och utseende inte alltid förekommer tillsammans. Jag vet liksom inte om jag ska skratta eller om han är seriös i vissa lägen. T.ex. pratar vi om att vi ska till v-dala och äta brunch. Han och hans kompisar ska också iväg och han undrar vilka argument han ska använda för att de ska gå till v-dala de också. Jag säger såklart: våfflor! det är det absolut bästa argumentet.
Han: är de frasiga?
Jag: Ehh, jaa man gör ju dem själv
Han: gör man de själv?
Jag: Japp
Han: finns det grädde och sylt?
Jag: Japp
Han: (det här är min personliga favorit) är det lång kö då eller?
Jag: var? in på v-dala?
Han: nej till våfflorna
Jag: ehh njae det vet jag inte
Han: hur länge ungefär brukar du få stå i kö
Jag: (dööööör av skratt) Vad är det för jävla frågor du ställer??
Han: men man måste ju veta, jag kommer få sånna frågor av grabbarna och då gäller det ju att ha svar på tal
Jag: .. fortsätter skratta

I alla fall så går han och jag inser att jag inte vet vad killen heter, ålder, vad han gör. det jag vet är att han bor i sthlm fast är ganska mycket i uppsala och att han har jobbat som modell. Han har säkert berättat de andra sakerna också men det var visst inget jag la på minnet. Så bye bye baby! Vi kommer kanske springa på varandra igen men räkna inte med att jag kommer att känna igen dig.