äntligen helg!
har varit en sjukt intensiv o jobbig vecka, med uppstigning kl 5 alla dagar utom en, detta gör att man är konstant trött- så trött att jag varit nära att somna ståendes flera gånger, även att krypa ner hos en patient har känts inte så lite föga lockande ett flertal gånger. funderar lite på om de är såhär de känns att vara småbarnsförälder?
lika mycket som veckan varit jobbig har den oxå varit intressant, lärorik och rolig!:) har lärt mig massor om allt som har med intensivvård att göra och diverse sjukdomar.
idag har jag dessutom överlevt mitt första oförberedda korsförhör med överläkaren på vår avdelning.
jag blir nervös bara ja tänker på det. helt appropå ingenting spänner han blicken i mig o frågar vad jag spec. ska vara uppmärksam på vad gäller vår patient med meningit?(hjärnhinneinflammation) jag började rabbla massa allmänt typ prover, smärta, urinproduktion osv. för jag kände inte riktigt att jag kunde sätta fingret på vad han var ute efter=S kramper var rätt svar! nästa fråga: vilka läkemedel ger du då? öhh...läste detta i skolan för typ ett år sedan så kände inte riktigt att de va friskt i minnet..stesolid var rätt svar. de borde ja verkligen ha kommit ihåg! nu kommer jag aldrig glömma det igen.
när han dök upp nästa gång försökte jag lite diskret att smita in i läkemedelsrummet- men inte kom jag undan inte: vad misstänker du hos pat med kraftig huvudvärk och hög feber? jo meningit va svaret, såklart!
hur säkerställer du diagnosen? rätt svar:röntgen eller LP (lumbalpunktion-prov på spinalvätskan) vad tittar du efter i vätskan? jo bakterier eller blod, annars är den klar i färgen- dessa frågor kunde ja iaf.
när han sen började fråga om vilken typ av röntgen vi skulle göra sa ja faktiskt stoppstopp, ja kan typ inget om röntgen så de är lika bra att du säger på än gång så ja slipper förnedringen! fick även upplysningsvis veta att man kan kolla blodsockret för att bekräfta misstänkt meningit, är sockret lågt innebär det att det finns gott om bakterier som kalasat på sockret, man kan altså anta att det är en bakteriell meningit. :) vår patient hade ett B-glucos på 1,1 (normalt ska de ligga mellan typ 4-9 lr nåt) han hade altså vääldans massa bakterier och typ inget socker kvar. inte konstigt att han inte va på topp direkt.
jaja hur som helst tyckte iaf dom andra sköterskorna som fick vara åhörare under förhöret(ja han förhörde mej inför alla andra) att jag skött mej bra, heh skönt att nån tyckte de iaf.
denna doktor kommer för övrigt att sitta med i "expertpanelen" i boston tea party som börjar på måndag, ja ska definitivt titta och hoppas att han gör bort sej.
har alltid kännt mej lite rädd för doktorerna- dom pratar konstigt så man inte förstår o ställer frågor som man absolut inte förstår. i hate it! därför har jag försökt att undvika dom så gott det går, men idag slapp jag uppenbarligen inte undan längre.
just ja, har även fått söva en patient idag, stort ögonblick på min väg mot toppen, o de gick finfint:) vet dock inte om han vaknade upp igen för då hade jag lämnat över honom till post op.
-kollat på lets dance och solsidan ikväll, även intagit lite mat med mor som var på besök, de va precis vad jag orkade med ikväll o nu funderar ja allvarligt på att gå o söva. fast klockan bara är halv 11 en fredagskväll. men är man småbarnsförälder så är man.
/S
