...det bästa av fyra världar

som alltid avslutas två extraordinära nolleveckor med en avslutningssittning i nollornas, faddrarnas, festeriets och framförallt överfadderiets ära. sittningen började med att vårt överfadderi avslöjade sina personligheter och fick gå ur sina uniformer. detta skedde på ett otroligt pampigt sätt, då de kom åkandes i ett vrålåk utan dess like. Genom glasväggarna på sittningssalen såg vi, till stämningsmusik, hur en lååång och stor vit limosin glider upp framför ingången. Efter en presentation på storbildsteve kommer de intågandes i stiliga festblåsor och stylade av frisörer och makeup artister. Jag blev helt tagen och ståpälsen var ett faktum. Sittningen fortsatte i samma mönster och det blev hur lyckat som helst. Vinet porlade och jag började bli lite rund under fötterna.

Efter sittningen väntades eftersläpp på kårallen där tre andra program också festade vidare. Jag hade siktet inställt på en kanonfylla. Efter några spillda öl och cider, svepta redbull vodka, pimpeldanser och sentimentala stunder med nollan spelades sista låten som traditionsenligt är "stad i ljus" var jag inte i närheten av färdigfestad. Tillsammans med ett par tappra överfadderister och min andra hälft i klassen planerades efterfest. I brist på förslag tog vi oss hem till Camilla genom överlast på cyklar och helt olovlig cykling. Där fanns en flaska baleys. YEAAAH. Som tur var entrade en annan klasskamrat efterfesten som en hjälte med en platta öl. Som förövrigt visade sig tillhöra någon som inte var på efterfesten.

Efter ännu mer sentimentalprat och en uppvisning med janne långben mellan tuttarna, fråga inte ens, närmade sig klockan 8 på morgonen. Någon smart filur får då för sig att vi ska gå på föreläsningen som börjar 8.15. Jag hinner precis somna med en ölburk i handen i max famn när Camilla ruskar om mig. Ombytt och klar är hon ivrig att åka till skolan. Jag iklädd festblåsan och skyhöga klackskor, tillsammans med ett gäng kostymklädda killar beger oss alltså iväg. Vi stormar in i klassrummet en aning försent och jag spenderar en timme asgarvandes åt situationen. Full som en kastrull sitter jag längst bak och hör absolut ingen ting av vad föreläsaren säger, bredvid mig sitter camilla och försöker anteckna. Lite längre bort sitter grabbarna och snarkar och skrattar om vartannat.

Hur som helst stannade jag inte hela föreläsningen utan cyklade hem i pausen. Efter att ha ramlat med cykeln och gjort bort mig rejält somnar jag iaf 9.30 morgonen efter och vaknar med ett besök av herr ågren som förmodligen är här för att stanna ett tag. Det är väldigt skönt att jag kan rymma iväg till norge några dagar nu och komma tillbaka när allt det pinsamma lagt sig.