...det bästa av fyra världar

Ibland gillar jag mig lite extra mycket. När jag gör sånna där otippade saker och vaknar nästa morgon och skrattar åt mig själv. Imorse var en sån morgon.

Gårdagen bjöd på vin i goda vänners sällskap, vi betade av förfesterna en efter en och när vi slutligen begav oss till norrlands var vi bara två tappra själar kvar. Inte låter vi det stoppa oss, utan glider in och träffar massa härligt folk och slår klackarna i taket.

Jag har sagt att jag måste tagga till och börja ragga och igår var ett gyllene tillfälle, det var en sån där kväll när man verkligen känner sig sjukt snygg och allting bara går ens väg. Det var till och med snygga boys ute!
Så jag och marre kör våra moves på dansgolvet och jag spanar in någon snubbe som blir mitt mål för kvällen. Marre bestämmer sig för att kasta in handduken men jag tänker att den här, vi kan kalla honom petter (han hette förövrig petter) kan vara värd att spendera några extra timmar med så jag stannar kvar.

Vi bestämmer oss ganska kort efter att det är dags för "efterfest" ni alla vet ju vad som menas med det och går för att hämta ut våra jackor. Det är egentligen då vi säger det första orden till varandra och jag börjar såklart med öppningsfrasen "hur gammal är du då?" 29 får jag till svar och vill kräkas, jag inser vilken felbedömning jag gjort, men även att det är för sent att dra sig ur. jag får stå mitt kast. Under cykelresan hem får jag även veta att snubben jobbar som helikopterförare. Själv säger jag att jag är 16 år och fortfarande går på gymnasiet. Ni vet ju hur jag är ...

Väl hemma sätts det på lite musik i den kala lägenheten som saknar gardiner, det är dags för first base, ytterligare en besvikelse, subben kan inte kyssas. Jag blir blöt i hela ansiktet och inser att det bästa är att få detta överstökat så fort som möjligt. Resten kan ni räkna ut själva. Ännu en upptäckt är att snubben är "slickiöratguy" inte alls min meoldi! Så ligger vi där i sängen, han sover mer armar och ben över mig så jag inte ska lyckas smita, men jag är sedan länge medveten om att här inte finns någonting mer att hämta och börjar planera flyktvägen.

Toalett besök får det bli och jag slingrar mig ur hans järngrepp. Min förhoppning är att han ska sova när jag kommer tillbaka så jag ta mina saker och pyyysa men sån tur har jag inte. Han sitter nämligen upp i sängen när jag kommer tillbaka och tittar frågande på mig. Snabbare än blixten slänger jag ur mig att jag måste dra, för Isa min roomie står hemma och har inga nycklar. jag är sjukt nöjd över den här lögnen. Jag fortsätter med att "det är därför telefonen har ringt hela tiden" (vilket aldrig har hänt) han ser på mig med om ännu ytterligare mer frågande ögon och konstaterar att "oj har den, det har jag inte hört jag måste ha somnat" mm aa ojoj klär på mimg snabbt och kilar iväg. Bye bye petter hoppas vi aldrig ses igen!

Vaknar på morgonen och tänker efter, 29 bast jobbar som helikopterförare och bor i studentlägenhet?
Hur lättlurad är jag, snubben ljög ju säkert lika friskt som jag!

Jag är tillbaka på banan, så paaa saaa dig!
Love/b