Olala ni är mina tre ess
Ibland är det tur att mamma får dålig samvete och kommer på att man behöver deras hjälp, som idag då hon åkte till mig för att hjälpa mig bära kartonger som jag proppsat på att jag skulle klara av att bära själv. För jag klarar mig själv! Men nu i efterhand inser jag att det hade blivit min död, eller var att ta i, men hade tagit mig en hel dag och mycket blod, svett och tårar. Nu kom jag undan med en trasig nagel, mycket svett och träningsverk. Men nu står de där alla kartonger och div säckar på min vind och på tisdag får jag nycklarna till lägenheten. Kommer bli underbart !
Nu ska jag bege mig mot Isabellas fest, olala.
Nu ska jag bege mig mot Isabellas fest, olala.
Mot ljusare tider / j
Kommentarer
Trackback