Upp & ner

Kan se hur det svarta hålet närmar sig, suckar och håller andan. Det är mörkt med dova lampor som hypnoserar, de är smalt och går fort men ändå står vi still. När vi väl tagit oss igenom, andas ut, ja då bakom nästa kurva kommer ett nytt- rakt in i bergsväggen. Uj det är långt, trångt, mörkt, hypnosringar och det faller några tårar men sen ser vi ljuset där uppe, bara lite till, lite fortare… Ute- äntligen! Berg och dalar, fjorden, båtarna och vilken utsikt i det fina vädret.

 

Från dagens erfarenhet kan man säga att jag Hatar tunnlar men gillar norska kusten /j


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0