...det bästa av fyra världar

Utanför mitt fönster traskar alla omkring med massa påsar fulla av julklappar, eller med resväskor som tyder på att det är dags att dra sig hemåt mot människors familjer och bort från studentstaden Uppsala. Själv står jag här i mitt fönster och tittar på dem utan att de vet om det, och lite avvundsjuk är jag att de snart får komma hem i julpyntade hem. Jag hade gärna också åkt och sluppit skriva tentan imorgon som jag bävar så inför, men samtidigt har jag inget behov att närma mig Örebro.
Jag sneglar lite på min gran som är lika jultrött som jag, större delen av barren ligger på golvet och lika så kulorna. De ligger där tillsammans med alla skolböcker som vill att jag ska lägga mig ner och plugga lite mer.

På andra sidan av rummet är min väska packad, alltså jag kommer snart behöva ge mig av härifrån. Har jag tur hinner jag ta en sista dusch mellan tenta och innan det bär av mot Borlänge imorgon kväll, för att sen åka med min far till Kloten och vildmarken, oh ja into the wild. Där ska jag pulsa omkring och leka i snön som ett litet barn, hugga ved för att hålla mig varm, elda i brasan och försöka undvika att frysa arslet av mig. Kommer lukta mumma när jag anländer till min syster i Alavi på juldagen för att träffa mamma och moster, för något vatten finns ju inte i vildmarken. Där finns det enbart en hemma snickrad bastu och SNÖ, så kanske blir det snabbdusch i snön på julafton med min far, hans hund och min bror. Beror på stämningen och hur modig jag är, det där finska blodet  med bastubadande har jag inte ärvt.

Sen tror jag nog tyvärr inte att det kommer bli något hård rock och sälen för mig, tror att jag och min väska kommer tycka att det blir nog med farande som det är- Kloten, Alavi, Örebro, Kolsva, Köping, Vingåker. Och dessutom har min mormor klantigt nog ramlat (inomhus) och fått höftledsbrott vilket innebär att hon idag opereras och ska ligga på USÖ i minst 8 dagar, om allt går bra. Tror hon behöver mig mer än min pinglor, trotts att hon inte tänkt berätta för oss att hon låg där. Hur hon nu tänkt att det skulle gå till, vi hade ju märkt om hon varit borta... Men de är väl familjen Johanna i ett nötskal, vi är inte kända för att vara helt smarta. 

Jag tänkte slutligen säga God Jul till alla nu också! För det där med mottagning på mobilen och internet kommer det vara lite si och så med, men jag hör av mig när jag är tillbaka i civilisationen.  

Så från mig, till er alla, en riktigt GOD JUL! /j