På väg hem till Örebro
På en strand i solen finns det för mycket tid till att tänka. Som tur är fastnade jag i twilightböckerna och kunde inte sluta läsa när jag väl kommit igång, legat upp till kl 03 på nätterna när min bror snarkat brevid mig (vi delade på en 150 säng i en vecka, kanske inte konstigt att vi nu är lite trött på varandra).
På flyget när jag läst ut böckerna och inte hade något att sysselsätta mig med,försökte sova men var omöjligt, då kom en massa tankar och minnen flygandes, lite somrepriser av mitt liv som man i film alltid får se att man ser innan man dör. Kortaklipp av händelser från förr, helt olika, sluppmässigt, inget jag självmedvetet tänkt på, endel grejer som jag inte alls tänkt på på mycket länge dök upp. Och de gör mig tokig för finns ingen hejd när de väl kommer igång, jag får ont under revbenen och svårt att andas. Såtypiskt att de sker när man sitter 100tals meter upp i luften och blickar utöver vita moln, där har man ingenstans att ta vägen mer än snällt sitta i sinstol med bältet på. Försökte överrösta tankarna med musik, men inte ens eminem som alltid brukar funka gick. 4 timmarresa, var underbart att komma ut i luften och andas lite. Men nu sitter jag härigen instäng i en buss (efter att sprungit upp till sofiegate och hämtat min sistaresväska och påsar som ska med hem till Sverige, gått i de där trapporna ensista gång!) mellan Oslo och Örebro, hur mycket orkar mitt huvudet med och hur många tankar kan de finnas? Kan jag inte komma på någotbättre, försökte där ett tag med låtsas historier och skriva sagor i huvudetmen gick inte så bra idag... Försökersova men går inte.Jaja de försvinner och nu är jag snart hemma i örebro som jag alltid saknar lite granna. Återstår bara att hitta någon som vill taemot mig när jag kommer hem, någonstans att sova och inte tillsammans med min bror+flickvän. Hoppas på att de är någonhemma hos pappa och de inte alla är i stugan så jag kan ta taxi dit, eller ev om mormor har en madrass såjag kan sova hos henne om hon orkar vara vaken. Är bara ett par dagar, sen åker jag hem till mig iUppsala. Och jag längtar faktiskt efter mitt lilla Carl Larsson loftsrum påNorrlandsgatan 16, även till min lilla inte alls sköna säng!
Men först ska jag få träffa supersnällasilversara som jag knappt hunnit se på hela sommaren och saknat så, de ska bli kul! Nu ska jag ringa B och hoppas på att du svarar så jag får lite tidsfördriv, annars ringer jag nästa.
Kyss /j
Kommentarer
Trackback
